Juni Tre år!
Tuff och kavat. Skinn på näsan. Med blicken full av bus. Med känslorna på utsidan. Precis som jag har nu när jag ska försöka beskriva, pränta ned, på något vis förklara hur mycket du betyder. Hur älskad du är. Från ditt första andetag.
Allt blev liksom så självklart från första stund med dig. Din plats var given. Som om du alltid varit där. Som om vi alltid väntat på dig.
Tårarna rinner ned för mina kinder nu Juni. Junebug. Junicorn. Juni Augusti. Vad jag är glad för dig. Du är mitt bubbel. Mitt skratt. Du är kramen jag alltid behöver. Du är min hamn och mitt stormande hav. På samma gång. Och från och med idag och för ett år framöver är du också min treåring. Min vansinnigt älskade treåring.
