Dra på längs livets vägar

 
Livets vägar bär en inte alltid dit man trodde...
Men på något vis tror jag verkligen att vi alltid hamnar där vi är menade att vara.
Om inte annat så är det en mild och varm tanke att bära med sig när den där vägen är så krokig och brant att man har lust att ge upp och stanna. 
 
Då säger jag som Alfred i Lönneberga; -Bare dra på. Bare stann int!
Eller som Håkan Hellström - Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel, Din tid kommer
 
Jag ska bare dra på. Jag ska inte stanna. Min tid kommer.