Vår midsommar, en vals längs minnenas allé
Vår midsommar. Tillsammans samlandes vi hos mor och far. Som vi alltid gör. För det vilar något så tryggt i det vi kallar traditioner. Vill bygga dem vidare. Bygga en brygga från min barndom till mina flickors. Ge dem mina minnen, fast i nytt format.
Midsommarlunch. Sill och potatis. Fast sillen inte passar min smak. Nalla lite köttbullar från barnens tallrik.
Åka hökärra. Ned till bygdegården. Där bygden väntar. För det nalkas dans kring stång. Bollkastning. Hästskovarpa. Fiskdamm.
Det svajar till i mitt lilla tösahjärta. Minnena kommer som vindar. Far in i mitt bröst.
Jag och min vän. Granntjejen som betydde så mycket under hela min uppväxt. Jag ser oss i vita klänningar. Med kransar på huvudena. Ser oss dansa. Ser oss skratta.
Blir som en åskådare till min egen barndom.
Vill kika in. Vill se mer. Vill vara där en stund.
Vila där.
Älskade flickor. Min värld!
Fotografens dotter håller kameran <3 I min barndoms trädgård. Där så många bilder förr tagits på mig. I kransar. Bland blommor. Där mina barfotafötter känner varje sten, varje rot, varje millimeter.
Flickan i vitt. Eller kvinnan får jag säga nu. Hon är tjejen från min barndoms minnen. Grannflickan som jag delat mina midsomrar med. Älskade Ida! Nu leder hon dansen!
Mormor Eva-Lena och flickorna väntar på traktorn som ska ta oss till dansen <3
Och här kommer den!
Helt fel kronologisk ordning. Men här är lunchen!
Sommar!
Far och döttrar <3
Carolina & Nils. Så fina!
Vilka härliga midsommarbilder!