Stilla Natt 2014

 
Oj vad tyst det varit om mig här på bloggen, men jösses här har det varit fullt upp! Under helgen var vi i Göteborg hos min allra käraste vän Lovisa. Min mamma, jag & Enya åkte dit och hade supermysigt! Mer om det kommer i ett annat inlägg...
 
Men det jag sysslat med nu två kvällar i rad har varit att fotografera en annan kär väns julshow "Stilla Natt" som han sätter upp här i Sunne varje år (femte året i år!). Christopher Bergström heter han, och är en av världens absolut finaste människor. Tillsammans med sin syster Jessica drar han ihop ett gäng artister, musiker och dansare varje år som gör en välgörenhetskonsert i kyrkan i Sunne. I år gästades vi bland annat av Erik Segerstedt och Elin Lanto, och konserten slog alla rekord vad gäller intäkter hittils. SÅ KUL! Pengarna i år kommer att gå till Tobiasregistret samt lokala ungdomsverksamheten "Megafon" för att ge ungdomarna i Sunne en föreläsningsdag om bl a allas lika värde.
 
Många lokala förmågor finns på scenen varje år också, och det är ju extra roligt förstås. Längst ned ser ni eldsjälen Ina Forsberg som är från Sunne från början, hon är som född att stå på en scen!
 
Konserten var riktigt magisk. Så mycket känslor... Skratt och tårar avlöste varandra för mig. Bästa tipset för att komma i julstämning, så har ni vägarna förbi Sunne nästa år vid den här tidpunkten så KOM!

Ett bra beslut

 
Nu har det gått över en månad sedan som jag började hjälpa till med att lära ut svenska på flyktingförläggningen strax utanför Sunne. Kanske ett av de bästa besluten jag tagit, för det berikar mig så. Jag har en grupp människor som jag lär ut till, de flesta återkommer varje söndag men ibland tillkommer någon ny och ibland är det bortfall. Men det är ju så fint att sakta men säkert få lära känna de här människorna, som trots allt de varit med om är så himla goa och glada. Vi har roligt tillsammans, samtidigt som vi lär oss mycket. 
 
Jag har de sista gångerna fått den fantastiska möjligheten att ha med mig en tolk som översätter allt till arabiska åt dem. Helt suveränt, då är det också mycket lättare att förklara och gå djupare in på olika saker. Grabbarna som agerar tolkar är också syrier som kom till en annan flyktningförläggning utanför Sunne som startades upp för precis ett år sedan. Många har fått uppehållstillstånd och får nu äntligen gå på SFI, och jag är så imponerad över vilka språkkunskaper de redan har skaffat sig. De är så glada över att få samtala med svenskar så ofta de bara kan för att få öva sig på språket. Tänk så häftigt när "min grupp" har kommit så långt. För jag önskar så innerligt att de får uppehållstillstånd och en möjlighet att starta ett liv här. Det är inte förrän man fått uppehållstillstånd som man får börja gå på SFI. Så det arbete som vi volontärer lägger ner nu är all svenskaträning de får för tillfället, och för dem är den guld värd. De törstar efter kunskap och vill så gärna lära.
 
Hur som haver så fyller det mitt hjärta med värme och ljus av att få dela mina söndagseftermiddagar med de här människorna. 

Svenskaträning på flyktingförläggningen

 
Idag har jag gjort något spännande! Jag har varit på flyktningförläggningen och tränat svenska med en grupp flyktningar. De kom till Sunne för snart en månad sedan, och eftersom det tar tid innan alla får SFI (svenska för invandrare) så har vi (några frivilliga från Sunne) bestämt oss för att hjälpa syrierna få tillgång till språket snabbare. Det enda som krävs av dig som "lärare" är att du kan prata svenska. Vi gick igenom hälsningsfraser, alfabetet, siffror samt ett gäng ord som kan vara viktiga och nödvändiga att kunna (sjukhus, apotek mm). Det var så roligt, och så lärorikt! Syrierna var så kunskapstörstande, de antecknade febrilt, upprepade tills de fick rätt uttal och ville så gärna lära sig. De gav oss också en mängd tips inför nästa gång på vilka typer av ord de vill lära sig. Vi körde både "undervisning" i äkta klassrumsanda då vi stod vid tavlan och skrev upp ord och uttalade tillsammans i helgrupp, men även att de fick sitta två och två och öva tillsammans. Jag är så imponerad av dem, tänk att det är ju dessutom ett helt nytt alfabet för dem (som tur är kan många engelska så det underlättar mycket för dem). Man får sig själv tankeställare kring hur svenska språket är uppbyggt, och hur svårt det faktiskt är! Barnen som har kommit har fördel, för det är alltid lättare att lära som liten.
 
Jag tänkte på det efteråt, det där med att göra något fint för andra... Alltså, hur man än vrider och vänder på det så innebär det ändå att man gör något gott för sig själv samtidigt. En helt osjälvisk handling är nog omöjlig att hitta. För hur det än är så kändes det jävligt gott i själen att göra detta. Så meningsfullt och viktigt för flyktningarna, men på samma gång lika meningsfullt och viktigt för mig. Jag är glad att jag tog modet till mig och gjorde detta! Jag kommer vara med så ofta jag bara kan och träna med dem, som det ser ut kommer det vara varje söndag mellan 16-17.30. Om någon mer från Sunnetrakten läser detta och känner sig sugen så häng på! Jag lovar, det är en otrolig upplevelse.