Bär oss genom striden
Många är texterna jag läst om att se ljuset. Finna ljuset.
Ta sikte på det.
Hur ljuset övervinner mörkret.
Många är de redan skrivna texterna om det.
Men ändå finns det utrymme för så många fler.
Kanske för att vissa sanningar tål att upprepas.
Behöver upprepas.
För alltid finns det någon som det slår an i ordentligt för första gången.
Någon som behöver det.
Just precis nu.
Nu slås världen av ett mörker som skrämmer.
Tårarna rinner ned för mina kinder.
Jag kan inte tänka på annat.
Inte fokusera.
Tankarna dras snabbt tillbaka till det fruktansvärda.
Jag är rädd.
Rädd för vad en av världens galnaste människor står i stånd att göra för att visa sin makt.
Rädd för ondskan.
Oförstående inför den.
Mitt hjärta brister när jag tänker på de människor som just nu befinner sig mitt i kriget.
Och jag skakar av tanken på att världen som jag känner den kan komma att ändras.
För många är det redan verkligheten.
För många är det redan verkligheten.
Samtidigt som jag gråter av rädsla känner jag något starkt inuti mig slå an.
Jag känner kärleken.
Som en låga djupt inuti min själ.
Det finns en stark och ljus kraft.
Den finns i oss alla.
Den är det enda vi kan greppa tag i.
Vi behöver göra allt vi kan för att sprida den.
Fokusera på den.
Vi behöver ljuset och kärleken mer än någonsin i stunder som dessa.
Visa dem runt omkring dig all kärlek du kan.
Sprid ditt ljus.
Den kraften bär oss.
Den bär oss genom striden.
Vårt kollektiva hjärta smärtar.
Så vi beväpnar oss med kärlek och fyller hjärtat med ljus.
Ljuset övervinner mörkret.
Ljuset övervinner ondskan.
Ljuset övervinner allt.
Let there be light.