2018 - Min årsresumé

Så länge jag bloggat (sedan 2007) har jag varje år skrivit en årskrönika i bloggformat. Dags att summera året 2018. Dags att reflektera, minnas, skratta åt galenheter, underbarheter och gråta lite åt läxorna, saknaden och det som smärtat.
 
Vad väntar vi på? Ingenting! Så nu kör vi: Min årskrönika över 2018:
 
 Att alltid låta livet kännas <3
 

Att få sjunga Främling tillsammans med min barndoms stora idol. Ja det är knappt så att jag tror mig själv så här i efterhand...

Gjorde du något 2018 som du aldrig gjort förut? Jag gjorde många saker 2018 som jag aldrig gjort förut... Såg en Premier Leauge-match i London, var på ökensafari, fick sjunga Främling tillsammans med Carola, körde snöskoter själv, fick en privatkonsert av ett liveband i trädgården, fotade bröllop i solnedgången på Hammarös klippor, åkte fast i fortkörningskamera, besökte Gotland, upplevde en storstad helt ensam, blev biten i tån av en and, dansade på Vallmofält, vandrade sjutorpsleden, började läsa läxor med min äldsta dotter, färgade håret rosa, och började dricka latte med kanel. Små och stora saker i en härlig blandning. Precis som det ska vara.

Att få vakna till det här... Magi.
 
Genomdrev du någon stor förändring? Jag flyttade från huset där jag och tjejerna byggt bo och vuxit oss starka efter skilsmässan, till ett ÄNNU bättre hus. En mysigt litet hus, nära till familjen. Där värmen bor, både rent temperaturmässigt men det bor också en sådan värme i husets själ. Men en utsikt som slår oss med häpnad om mornarna när solen stiger över Frykens vatten. Vi har kommit hem.
 
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Mina vänner Otto & Carro fick sitt andra barn, en ljuvlig liten pojke som fått namnet Viggo.
 
 

Vilket datum från år 2018 kommer du alltid att minnas? Den 15 juli. När brorsan och Ida chockade oss alla med att ställa till med vigsel mitt under Almas 4-årskalas. En dag jag kommer bära i hjärtat så länge jag lever.

Den 10 augusti. Ibland måste man bara våga möta smärtan. För det finns något vackert efteråt.

 

Dog någon som stod dig nära? Ett år utan dödsfall nära mig. Så tacksam för det. Döden var dock något som fanns med oss mycket under senare delen av året. Då Junis älskade lilla kattunge Maja blev överkörd i slutet av sommaren. Som det kändes i hennes arma tösahjärta. Som jag kände med henne. Oj oj. Vi ordnade med begravning, plockade blommor, sjöng sånger och mindes vår söta lilla katt (som egentligen var mormor och morfars katt men Juni älskade hennes som sin egen). Fortfarande pratar Juni om lilla Maja flera gånger i veckan, och saknar henne så otroligt mycket. Kärleken i ett litet barns hjärta är bland det starkaste som finns i denna värld.

Dubai! Nästan som ett låtsasland, men vilken upplevelse!

Vilka länder besökte du?
Jag började året med att resa till Dubai med Fredde och hans syster med sambo. Det var företaget som de arbetar åt i Norge som bjöd alla sina anställda på en lyxresa utan dess like. Jag var alldeles förstummad. Och vilka vyer! Det var nästan overkligt.

 

Vyn från vårt hotellrum i Köpenhamn. Hållkäftenfint.

I Juli satte jag mig på ett tåg mot Köpenhamn, Danmark. Där mötte jag upp Christopher. För några sista dagar tillsammans innan hans flytt till Tyskland. I hjärtat brottades jag redan med mycket frågor och en hel del smärta, och att få vandra helt själv i en ny stad under dagarna - och tillbringa kvällarna och nätterna med en av världens finaste vänner - ja det gjorde att jag började förstå vilken riktning mitt liv behövde gå. Den här resan var så vansinnigt viktig för mig. Trots att jag grät hela vägen hem (7 h på tåg), grät så högt att resnerärerna runt omkring måste trott att jag varit med om ett nära dödsfall, så var varenda tår viktig. De hjälpte mig att se, förstå men framförallt att börja läka.

Ut på Oslofjorden i höstsolen. Sämre kan man ha det...

I slutet av September åkte jag och Hampus till Oslo. En tur på Oslofjorden, ett besök på en fotbollsarena, och promenader upp och ned längs Karl Johan. Ett väldigt fint minne från något som sedan skulle komma att växa sig så starkt.

 
London Calling!

I Oktober åkte vi till London, jag & Hamp. Han hade planerat hela helgen, som en överraskning till mig. Vilken dejt! Kunde knappt tro att det var sant... Med Premier Leaugematch, musikal, marknad, lite shopping, och en hel del promerande i denna vackra vackra stad. Jag sa när jag besökte London första gången 2016 med Lovisa, att min kärlekshistoria med denna stad bara börjat. Och det är sannerligen sant. Vi hade en helt fantastisk helg. Och sällskapet... Ja det gjorde att allt bara kändes som en saga.

 

Bästa köpet?
Inget "köp" kanske, men pengarna jag lade på semestern tillsammans med mina flickor och min mamma i slutet av Augusti. Vi åkte till Eskilstuna och besökte Parken Zoo, sov på hotell och hade det så himla fint. Har sagt det förut, men mina tjejer är så underbara att resa med. Det är liksom så enkelt.Trots att vi inte sätter ipads eller telefoner i nävarna på dem så gnäller de inte en enda gång under bilresorna när vi åker långt. Känner alltid sådan stor tacksamhet inför dem när vi är på resande fot.

 Farfar, en glädjespridare utan like <3 Och så pappa och mamma - åh vad jag är tacksam för dem!

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att få tillbringa så mycket tid med min farfar Uno. Jag säger det ofta, men han är verkligen min stora idol. Åh vad jag är glad i honom och det faktum att jag fortfarande har honom kvar i livet!

Saknar du något under år 2018 som du vill ha år 2019?
Ett litet tantgäng att göra mysiga små saker med. Och tänk, jag har gått och blivit med ett alldeles nu i dagarna, så mysigt!
 

Vad önskar du att du gjort mer? Läst mer! Det är något jag älskar och har levt för sedan jag lärde mig läsa. Jag gick liksom alltid med huvudet i en bok när jag var liten. Läste allt jag kom över. Vetgirig som bara den. I år har jag inte läst alls lika många böcker som vanligt, och det har jag saknat.

Lycklig tjej plockar stenar på Gotland
 
Vad önskar du att du gjort mindre?
Väntat...
 
Vi tittar på Hela Sverige Bakar, och barnversionen "En sockerbagare" - tjejerna och jag. De älskar också att baka och att få gå loss i skafferiet och hitta på egna recept.

Favoritprogram på TV?
Mitt favoritprogram, programmet jag aldrig missar (för annars missar jag nästan allt, jag är liksom ingen tvtittar-person): Hela Sverige Bakar. En hemlig (inte alls hemlig kom jag på, eftersom jag pratar om det rätt ofta!) dröm är att få vara med där själv en vacker dag...

Bästa filmen du sett i år? A Star is Born. Undrar hur många listor den får vara med på i år? Men tårarna rann filmen igenom. Inte bara för filmens historia, utan också för de små detaljerna; som sättet Jack tittar på Ally i filmen. Kärleken och värmen i hans ögon. När Ally (Lady Gaga) entrar scenen för första gången och river av "Shallow". Då hade jag sådan gåshud att jag trodde jag skulle trilla av stolen.

Bästa boken du läste i år? Fredrik Backmans "Ditt livs affär" . En alldeles otroligt vacker bok. Jag grät. Som jag grät. Och den berörde mig verkligen in i hjärteroten.

 Som han berör mig med sina musik, Håkan Hellström

Största musikaliska upptäckten? Ingen ny upptäckt alls, men artisten som spelats mest i år är nog Håkan Hellström... Med låtarna Valborg. Jag utan dig. I dina armar. Pärlor. Ja, listan kan göras milslång. Några som jag börjat lyssna på det här året är annars Hov1. Helt underbara!

 "-Fröken du är som ett barn, fast liksom i en vuxen kropp"

Vad var din största framgång på jobbet 2018?
Jag tror att det är mitt sätt att kunna sätta mig in i barns sätt att tänka om och se på sin värld. Det hjälper mig så ofta som lärare, jag tror att det beror på att jag har nära kontakt med mitt eget inre barn. Det blir liksom enkelt att se och förstå hur det kan upplevas eller kännas för ett barn i olika situationer.

 Dansa i solnedgång. För att livet alltid känns <3

Största framgång på det privata planet? Att jag tog mod än en gång. Lät saker få kännas. Lät saker få smärta som knivar i bröstet. För att sedan än en gång resa mig. Är det något jag lärt mig om mig själv de senaste åren så är det att jag är så vansinnigt mycket starkare än jag någonsin trott. Man måste dö några gånger för att leva.

Största misstaget? Jag tänker inte se mina misstag som misstag. Jag ser allting som en del av ett livslångt lärande. Jag växer. Så är det. Och då trampar man snett ibland. Det hör liksom till. För att stegen därefter ska kunna bli än stadigare.
 
 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Mitt år började fantastiskt. Jag gick på moln. Sedan följde en period som var som en berg & dalbana. Där jag ena stunden var så lycklig, andra stunden kände mig ensam och ledsen. Det var svårt för mig att veta hur jag skulle hantera det, hur jag skulle känna. Saknaden till barnen som var så påtaglig varannan vecka. Det här året har det gjort ondare än någonsin. Men när jag sedan fått nysta rejält i mig själv, räta ut, inse mina behov, och än en gång förstå att jag måste må bra inifrån och ut, då släppte det. Och ut på andra sidan kom en mycket tryggare person. Med samma glädje inför livet, samma kärlek till allt runt omkring mig. Men. Med mer kärlek och respekt för mig själv.

 Saker jag spenderade pengar på: Resor. Saker jag inte spenderade pengar på någonsin: Skor. Titta på den här bilden. Hampus höll på att bli tokig på mig när vi var i London. Somliga går i trasiga skor tills någon i somligas närhet får nog och tvingar in en i en skoaffär ;)

Vad spenderade du mest pengar på? Resor får jag nog säga här! Dubai, Åland, Stockholm, Gotland, Köpenhamn, Oslo, London, Göteborg. Hejsan Svejsan vad jag fart omkring!

Midsommartårtan, en budapesthistoria med lemon curd och grädde. Hållkäftengott.
 

Att laga mat och baka... Det är bland det bästa jag vet i denna värld! Det känns som om jag blir mer och mer lik min mormor förvar dag som går. Hon är min största inspiration och förebild inom matlagning och bakning. Hon ägnade varje dag i sitt liv åt att baka och se till att alla munnar runt om henne mättades.

Men annars är det i vanlig ordning mat och bakning som det läggs mest pengar på i detta hem. Jag älskar verkligen att baka. nåda degar, röra ihop kakor, testa nya smakkombinationer och idéer (som jag oftast får när jag står och duschar och då blir det snabba ryck ut ur duschen för att testa, eller skriva ned).

Nyp mig i armen.
 
Något du önskade dig och fick? Kärlek.

Något du önskade dig och inte fick? Ett superstort kinderägg! Har ni sett dem? Asså man blir ju nästan knäpp av lycka!

 Min och mammas födelsedag 2018

Vad gjorde du på din födelsedag 2018: Jag firade som alla andra år (utom ett enda när vi låg i magsjuka) tillsammans med min mamma - som också fyller år den 27 januari. På hennes 24-årsdag fick hon mig - vilken present va? Hur toppar man det?

Vi hade kalas hemma hos mig I Öjervik tillsammans med närmsta familjen. På kvällen kom kompisligan och vi hade födelsedagskalas igen med tapas och många skratt. Vi avslutade med att gå ut och dansa. Minns att mitt leende var brett och hjärtat proppfyllt av kärlek till alla omkring mig. Jag var så tacksam.

 Lyssna inåt. Alltid lyssna inåt <3

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Jag hade behövt lyssna mer på magkänslan i vissa situationer. Den har alltid lett mig rätt hittils. Och jag vet ju det, vissa stunder glömde jag av det lite grand bara...

Vad fick dig att må bra? Min familj. Vänner. Fotograferande. Naturen. Musik. Träning. Men också alla resor, de har verkligen berikat året - jag älskar att upptäcka och få se världen.

Mamma och jag i skidspåret. Att få röra på mig, hålla i gång kroppen - det är bland det bästa jag vet. Och det riktigt kliar i hela kroppen på mig om jag inte rört mig ordentligt på en dag.
 

Min själsfrände och bästa vän

Men den mest avgörande personen det här året; Hampus. Aldrig har någon sett mig som han ser mig. Det är som om han ser mig, på riktigt. Hela mig. Ända in i själen. Han känner mina tankar. Han läser mig som en bok. Han älskar mig precis som jag är. Och jag älskar honom. Hela hans register. Det är som en saga. Som en romantisk klyché. Men jag tror att vi är gjorda för varandra. Eller nej. Jag vet.

 
Min bästa vän <3 Vilka resor vi gjort det här året. Vilka magiska stunder!
 

Vem saknade du? Christopher. När han kom hem i april och berättade att han skulle flytta till Tyskland så grät jag en hel kväll. Och dagen efter. Och nästa och nästa och nästa. Sedan bestämde vi. Vi skulle göra sommaren 2018 till den bästa sommaren någonsin. Så att vi var fullproppade med underbara minnen att låta hjärtat vila på när saknaden blev för stor. Så vi började med att resa till Gotland tillsammans. En helt underbar vecka. Så många stunder som sitter djupt bevarande i hjärtat. Så mycket magsika platser. Och så underbart att uppleva allt det där med sin bästa vän.

 Iris, min Iris <3

Och Farmor. Iris. Hon har varit med mig mer än någonsin det är året. Jag har bett henne om hjälp under årets svåra stunder. Och hon har hjälpt mig. Jag har känt henne så nära, hur hon guidat mig rätt. Flum för en del. Sanning för mig. Hon har visat mig vägen. Och för att hedra henne så tatuerade jag in en Iris-blomma och en änglavinge på min axel.

 Han <3

De bästa nya människorna du träffade? Hampus såklart. Men även hans familj. Så fina människor, och vad de tagit emot mig och mina flickor med öppna armar in i sin familj. Det är en alldeles oslagbar känsla.

 
Min största kärlek och rikedom i livet. De där två tösera. 
 

Mest stolt över? Mina barn. De är så himla fina. Kommer på mig själv flera gånger i veckan med att tänka att jag inte vet vad jag gjort för att förtjäna sådana ungar. Omtänksamma, roliga, hjälpsamma, kärleksfulla, finurliga, kreativa, busiga... Jag kanske får igen det när de blir tonåringar, vad vet jag, men må så vara. Gullvippor är vad de är, och jag njuter i fulla drag av att få vara deras mamma.

 

Min lillebror Nils. Hans resa det här året har varit så viktig för honom. Och han har sin storasyster bakom sig i allt. Och min bror Joel. Som byggt ett så fint liv tillsammans med sin fru Ida. För mina bröder går jag genom eld och vatten.

 

Högsta önskan just nu? Att det här inte bara är en vacker dröm. Att livet får fortsätta kännas så här underbart. Att det faktiskt är på riktigt. Att människor får vara så här lyckliga tillsammans.

 
 
 
Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Vara mer försiktig med mig själv. Jag kan se tillbaka på året och inse att jag faktiskt inte varit varsam med mig själv och mitt liv alla stunder. Tagit lite för lätt på farliga situationer. Det här året vet jag bättre. Jag vet att jag är värdefull och att jag behöver ta hand om mig själv lika bra som jag tar hand om mina nära.
 
Så länge jag har er vid min sida, så klarar jag allt <3 Åh vad ni förgyller mina dagar. Med ert bubbel och ert skratt. Era knäppa upptåg. Och all er kärlek. All er kärlek <3

Du kändes 2018.
Åh vad du kändes.
Skratten klingade.
Tårarna brände.
Berusad på livet.
Har jag dansat.
Sjungit.
Älskat.
Varit nära mina bästa.
Och aldrig missat en chans.
Att berätta om min kärlek till dem.
Rest och upptäckt världen.
Kastat mig ut.
Fått känna en och annan törn.
Naggat mig lite i kanterna.
Och slagit mig rejält.
Men alltid rest mig.
Och för varje gång.
Lite starkare.
Lite klokare.
Och lite mer ödmjuk.
Och året avslutades.
Med något alldeles alldeles underbart.
För 2018.
Var året när kärleken kom.