Så kom hon. Med ljuset.
Den här hösten har varit kantad av den största sorg som någonsin drabbat mig. Orimlig smärta. Så att varje andetag känts som en kamp.
Men mitt i allt det svarta. Mitt i mörkret. Så kom hon. Med ljus.
Älskade Alice. Jag kommer vara dig tacksam för det så länge jag lever.
Och för din mor är jag tacksam. För det är hon och några vansinnigt viktiga människor till som sett till att jag hållt mig flytande.
Hon har burit mig. Hjälpt mig andas. Jag önskar dig all lycka i livet Alice. Men allra mest önskar jag dig en bästa vän. Jag önskar att du får en lika underbar människa i ditt liv som jag har i din mamma. Får du det. Då är du säker. För evigt. Bättre skydd kan du inte få.
Hon är kärlek och ljus <3
Har följt din fina och inspirerande blogg ett tag. Vill skicka dig de varmaste tankar och styrka till dig. Du verkar vara en fin och fantastisk person.