Sådant där vi fyller våra dagar med
Ja alltså hade någon talat om för mellanstadieversionen av mig själv (som mimade till "Vill ha dig" framför spegeln stup i minut) att jag 25 år senare skulle stå och festa med Drömhus en hel kväll så hade jag antagligen dött på fläcken. 36-åriga versionen av mig var mer chill (på utsidan iaf höhö). Men kul kväll! Wow! Tack till den här upplevelsen säger jag till bästis-Chris som äntligen var i Värmland. Vi passade på att tanka kärlek efterom vi inte setts på flera månader <3
Och Urbis & Jossis var med också. Ungefär som om vi slog rekord i sällskap av underbara människor <3
Chris är bäst. Ingen protest. Hade bara ögon för honom på scen (sorry Drömhus-Therese). Men så blir det alltid när han går upp och dansar. Han är magi.
Och eftersom vi ändå suttit ihop hela semestern så fortsatte vi på samma tema och hade ännu en övertnattning och myskväll tillsammans fast denna gång i Forshaga.
Jossis jossis. Vad gjorde jag utan dig? Du förgyller mitt LIV! <3
(OBS återanvänder gammal bild från vår Helsingborgstripp)
Efter kalasig helg begav jag mig HEM. För sista gången som mamma och pappas hem.
Det var dags att köra flyttlass. Jag höll ihop förvånansvärt bra med tanke på HÖGKÄNSLIG människa. Och vet ni varför? Jo för jag ser lyckan i mamma och pappas ögon, och hur de är precis på rätt ställe i livet. Och jag känner värmen stråla från deras nya hem.
Allt är som det ska. Allt är väl <3
OM vi hängt på stranden? Svar Ja. Jag har grävt ned mina fötter i sanden, doppat mig fler gånger än jag kan räkna, och låtit solens strålar riktigt sugas upp i varje por av mig.
Barnen har suppat och ÄLSKADE det <3 Jag testade också (obs bara på knä än så länge) och fattar verkligen hypen. Vore sjukt kul att ha en!
Och gissa nivån på LYCKAN när ungarna största idol låg två meter ifrån oss på stranden. Tur de har en stencool morsa som fixade över honom till oss för pratstund, chipsätning & obligatoriskt fotografi. OKEJRÅ. Jag är också ett fan. Men snälla nån, har ni sett teveserigen Snorkråkan på SVT?
Den är så rolig så jag kissar ned mig. Vi har sett om säsongerna typ 5 gånger här hemma.
Tröttnar a l d r i g.
Gullerompera lekte café i förtiosjutusen timmar <3
Och kom sedan till filt-cafét och fikade på riktigt.
OBS notera min underbara strandfilt. Jag älskar ihjäl den och den har hängt med mig i många år. Det är min mormors gamla 70-talspåslakan <3 PUSS!
Min stora älskling och jag har sprungit/cyklat kilometer efter kilometer <3
Plocka smultron i mormor och morfars nya trädgård kan man verkligen sysselsätta sig med<3
Här kan man också sysselsätta sig.
Juni skrek av glädje när hon åkte denna första gången och utropade sedan:
"-Asså GUD vilken magkänsla asså!"
Vi pratar nog oftast om lite olika magkänslor hon och jag, höhö. Men jag fattar PRECIS.
Och bli bjudna på grillkväll & kubb hos grannarna efter en heldag tillsammans på vattenlandet <3
Är så glad att vi bor precis här och att vi fick dem till grannar.
Barnen verkligen ÄLSKAR varandra och leker från att de vaknar (de signalerar till varandra genom att dra upp persiennerna och ringa på sina tre-ihop-kopplade-walkietalkies) till att de lägger sig, och David & Emma är verkligen världens gulligaste människor.
Sandra och Ti var hos oss på fredagsmiddag och jag lyckades inte fånga någonting på bild förutom den här magiska buketten basilika som jag fick av dem <3 Vi käkade pulled pork och galet god vinbärskaka.
Och ett gäng zucchinis fick jag också av Sandra & Ti, så dagen efter deras besök lagade jag Zucchinipasta. Och där med basta.
Och en regnig måndag kan man åka till hembygdgården i V Ämtervik och mysfika med kuselinerna och mormor & morfar. Mycket fint <3
Pappa fann en rikstelefonkatalog från 1924 på hembygdsgården,
där farfars far Axel Ögren stod med!
Han hade telefonnummer 46. Alltså FYRTIOSEX. Kombinationerna hade inte hunnit bli många på den tiden ;) Hur underbart!
Jag läser en underbar bok just nu om kinesisk medicin och självläkning. Det här citat av Cal Jung knockade mig en aning. Det är precis så. Precis så.
Den här resan som är mitt liv har lärt mig så mycket hittils, och tänk så otroligt mycket jag har kvar att lära. De allra största gåvorna och lärdomarna har jag fått när jag blickat inåt. Den är en närmast euforisk känsla när man får tag på "en liten gnista", eller "ett litet litet frö" av något inuti en själv. Som om det är ett korn av det absoluta, av livet självt, av ljuset, kärleksenergin, GUD eller vad du än vill kalla det.
Vi har plockat bär för fulla muggar för att fylla frysen inför höst/vinter. Och passar därmed också på att fylla våra frukosttallrikar med LJUVLIGHETER.
Regnig dag. Vad passar bättre då än en tur till bibblan. Töstrion och jag läste böcker & hamnade sedan i världens störtskur på vägen hem. Vi var absolut dränkta.
Och mitt i ösregnet slutade jag frysa och började gapskratta. Låt livet kännas sa jag.
Juni huttrade och höll inte riktigt med. Men när hon fått duscha varmt och få på sig torra kläder var hon en solståle igen <3