2018 - Min årsresumé

Så länge jag bloggat (sedan 2007) har jag varje år skrivit en årskrönika i bloggformat. Dags att summera året 2018. Dags att reflektera, minnas, skratta åt galenheter, underbarheter och gråta lite åt läxorna, saknaden och det som smärtat.
 
Vad väntar vi på? Ingenting! Så nu kör vi: Min årskrönika över 2018:
 
 Att alltid låta livet kännas <3
 

Att få sjunga Främling tillsammans med min barndoms stora idol. Ja det är knappt så att jag tror mig själv så här i efterhand...

Gjorde du något 2018 som du aldrig gjort förut? Jag gjorde många saker 2018 som jag aldrig gjort förut... Såg en Premier Leauge-match i London, var på ökensafari, fick sjunga Främling tillsammans med Carola, körde snöskoter själv, fick en privatkonsert av ett liveband i trädgården, fotade bröllop i solnedgången på Hammarös klippor, åkte fast i fortkörningskamera, besökte Gotland, upplevde en storstad helt ensam, blev biten i tån av en and, dansade på Vallmofält, vandrade sjutorpsleden, började läsa läxor med min äldsta dotter, färgade håret rosa, och började dricka latte med kanel. Små och stora saker i en härlig blandning. Precis som det ska vara.

Att få vakna till det här... Magi.
 
Genomdrev du någon stor förändring? Jag flyttade från huset där jag och tjejerna byggt bo och vuxit oss starka efter skilsmässan, till ett ÄNNU bättre hus. En mysigt litet hus, nära till familjen. Där värmen bor, både rent temperaturmässigt men det bor också en sådan värme i husets själ. Men en utsikt som slår oss med häpnad om mornarna när solen stiger över Frykens vatten. Vi har kommit hem.
 
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Mina vänner Otto & Carro fick sitt andra barn, en ljuvlig liten pojke som fått namnet Viggo.
 
 

Vilket datum från år 2018 kommer du alltid att minnas? Den 15 juli. När brorsan och Ida chockade oss alla med att ställa till med vigsel mitt under Almas 4-årskalas. En dag jag kommer bära i hjärtat så länge jag lever.

Den 10 augusti. Ibland måste man bara våga möta smärtan. För det finns något vackert efteråt.

 

Dog någon som stod dig nära? Ett år utan dödsfall nära mig. Så tacksam för det. Döden var dock något som fanns med oss mycket under senare delen av året. Då Junis älskade lilla kattunge Maja blev överkörd i slutet av sommaren. Som det kändes i hennes arma tösahjärta. Som jag kände med henne. Oj oj. Vi ordnade med begravning, plockade blommor, sjöng sånger och mindes vår söta lilla katt (som egentligen var mormor och morfars katt men Juni älskade hennes som sin egen). Fortfarande pratar Juni om lilla Maja flera gånger i veckan, och saknar henne så otroligt mycket. Kärleken i ett litet barns hjärta är bland det starkaste som finns i denna värld.

Dubai! Nästan som ett låtsasland, men vilken upplevelse!

Vilka länder besökte du?
Jag började året med att resa till Dubai med Fredde och hans syster med sambo. Det var företaget som de arbetar åt i Norge som bjöd alla sina anställda på en lyxresa utan dess like. Jag var alldeles förstummad. Och vilka vyer! Det var nästan overkligt.

 

Vyn från vårt hotellrum i Köpenhamn. Hållkäftenfint.

I Juli satte jag mig på ett tåg mot Köpenhamn, Danmark. Där mötte jag upp Christopher. För några sista dagar tillsammans innan hans flytt till Tyskland. I hjärtat brottades jag redan med mycket frågor och en hel del smärta, och att få vandra helt själv i en ny stad under dagarna - och tillbringa kvällarna och nätterna med en av världens finaste vänner - ja det gjorde att jag började förstå vilken riktning mitt liv behövde gå. Den här resan var så vansinnigt viktig för mig. Trots att jag grät hela vägen hem (7 h på tåg), grät så högt att resnerärerna runt omkring måste trott att jag varit med om ett nära dödsfall, så var varenda tår viktig. De hjälpte mig att se, förstå men framförallt att börja läka.

Ut på Oslofjorden i höstsolen. Sämre kan man ha det...

I slutet av September åkte jag och Hampus till Oslo. En tur på Oslofjorden, ett besök på en fotbollsarena, och promenader upp och ned längs Karl Johan. Ett väldigt fint minne från något som sedan skulle komma att växa sig så starkt.

 
London Calling!

I Oktober åkte vi till London, jag & Hamp. Han hade planerat hela helgen, som en överraskning till mig. Vilken dejt! Kunde knappt tro att det var sant... Med Premier Leaugematch, musikal, marknad, lite shopping, och en hel del promerande i denna vackra vackra stad. Jag sa när jag besökte London första gången 2016 med Lovisa, att min kärlekshistoria med denna stad bara börjat. Och det är sannerligen sant. Vi hade en helt fantastisk helg. Och sällskapet... Ja det gjorde att allt bara kändes som en saga.

 

Bästa köpet?
Inget "köp" kanske, men pengarna jag lade på semestern tillsammans med mina flickor och min mamma i slutet av Augusti. Vi åkte till Eskilstuna och besökte Parken Zoo, sov på hotell och hade det så himla fint. Har sagt det förut, men mina tjejer är så underbara att resa med. Det är liksom så enkelt.Trots att vi inte sätter ipads eller telefoner i nävarna på dem så gnäller de inte en enda gång under bilresorna när vi åker långt. Känner alltid sådan stor tacksamhet inför dem när vi är på resande fot.

 Farfar, en glädjespridare utan like <3 Och så pappa och mamma - åh vad jag är tacksam för dem!

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att få tillbringa så mycket tid med min farfar Uno. Jag säger det ofta, men han är verkligen min stora idol. Åh vad jag är glad i honom och det faktum att jag fortfarande har honom kvar i livet!

Saknar du något under år 2018 som du vill ha år 2019?
Ett litet tantgäng att göra mysiga små saker med. Och tänk, jag har gått och blivit med ett alldeles nu i dagarna, så mysigt!
 

Vad önskar du att du gjort mer? Läst mer! Det är något jag älskar och har levt för sedan jag lärde mig läsa. Jag gick liksom alltid med huvudet i en bok när jag var liten. Läste allt jag kom över. Vetgirig som bara den. I år har jag inte läst alls lika många böcker som vanligt, och det har jag saknat.

Lycklig tjej plockar stenar på Gotland
 
Vad önskar du att du gjort mindre?
Väntat...
 
Vi tittar på Hela Sverige Bakar, och barnversionen "En sockerbagare" - tjejerna och jag. De älskar också att baka och att få gå loss i skafferiet och hitta på egna recept.

Favoritprogram på TV?
Mitt favoritprogram, programmet jag aldrig missar (för annars missar jag nästan allt, jag är liksom ingen tvtittar-person): Hela Sverige Bakar. En hemlig (inte alls hemlig kom jag på, eftersom jag pratar om det rätt ofta!) dröm är att få vara med där själv en vacker dag...

Bästa filmen du sett i år? A Star is Born. Undrar hur många listor den får vara med på i år? Men tårarna rann filmen igenom. Inte bara för filmens historia, utan också för de små detaljerna; som sättet Jack tittar på Ally i filmen. Kärleken och värmen i hans ögon. När Ally (Lady Gaga) entrar scenen för första gången och river av "Shallow". Då hade jag sådan gåshud att jag trodde jag skulle trilla av stolen.

Bästa boken du läste i år? Fredrik Backmans "Ditt livs affär" . En alldeles otroligt vacker bok. Jag grät. Som jag grät. Och den berörde mig verkligen in i hjärteroten.

 Som han berör mig med sina musik, Håkan Hellström

Största musikaliska upptäckten? Ingen ny upptäckt alls, men artisten som spelats mest i år är nog Håkan Hellström... Med låtarna Valborg. Jag utan dig. I dina armar. Pärlor. Ja, listan kan göras milslång. Några som jag börjat lyssna på det här året är annars Hov1. Helt underbara!

 "-Fröken du är som ett barn, fast liksom i en vuxen kropp"

Vad var din största framgång på jobbet 2018?
Jag tror att det är mitt sätt att kunna sätta mig in i barns sätt att tänka om och se på sin värld. Det hjälper mig så ofta som lärare, jag tror att det beror på att jag har nära kontakt med mitt eget inre barn. Det blir liksom enkelt att se och förstå hur det kan upplevas eller kännas för ett barn i olika situationer.

 Dansa i solnedgång. För att livet alltid känns <3

Största framgång på det privata planet? Att jag tog mod än en gång. Lät saker få kännas. Lät saker få smärta som knivar i bröstet. För att sedan än en gång resa mig. Är det något jag lärt mig om mig själv de senaste åren så är det att jag är så vansinnigt mycket starkare än jag någonsin trott. Man måste dö några gånger för att leva.

Största misstaget? Jag tänker inte se mina misstag som misstag. Jag ser allting som en del av ett livslångt lärande. Jag växer. Så är det. Och då trampar man snett ibland. Det hör liksom till. För att stegen därefter ska kunna bli än stadigare.
 
 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Mitt år började fantastiskt. Jag gick på moln. Sedan följde en period som var som en berg & dalbana. Där jag ena stunden var så lycklig, andra stunden kände mig ensam och ledsen. Det var svårt för mig att veta hur jag skulle hantera det, hur jag skulle känna. Saknaden till barnen som var så påtaglig varannan vecka. Det här året har det gjort ondare än någonsin. Men när jag sedan fått nysta rejält i mig själv, räta ut, inse mina behov, och än en gång förstå att jag måste må bra inifrån och ut, då släppte det. Och ut på andra sidan kom en mycket tryggare person. Med samma glädje inför livet, samma kärlek till allt runt omkring mig. Men. Med mer kärlek och respekt för mig själv.

 Saker jag spenderade pengar på: Resor. Saker jag inte spenderade pengar på någonsin: Skor. Titta på den här bilden. Hampus höll på att bli tokig på mig när vi var i London. Somliga går i trasiga skor tills någon i somligas närhet får nog och tvingar in en i en skoaffär ;)

Vad spenderade du mest pengar på? Resor får jag nog säga här! Dubai, Åland, Stockholm, Gotland, Köpenhamn, Oslo, London, Göteborg. Hejsan Svejsan vad jag fart omkring!

Midsommartårtan, en budapesthistoria med lemon curd och grädde. Hållkäftengott.
 

Att laga mat och baka... Det är bland det bästa jag vet i denna värld! Det känns som om jag blir mer och mer lik min mormor förvar dag som går. Hon är min största inspiration och förebild inom matlagning och bakning. Hon ägnade varje dag i sitt liv åt att baka och se till att alla munnar runt om henne mättades.

Men annars är det i vanlig ordning mat och bakning som det läggs mest pengar på i detta hem. Jag älskar verkligen att baka. nåda degar, röra ihop kakor, testa nya smakkombinationer och idéer (som jag oftast får när jag står och duschar och då blir det snabba ryck ut ur duschen för att testa, eller skriva ned).

Nyp mig i armen.
 
Något du önskade dig och fick? Kärlek.

Något du önskade dig och inte fick? Ett superstort kinderägg! Har ni sett dem? Asså man blir ju nästan knäpp av lycka!

 Min och mammas födelsedag 2018

Vad gjorde du på din födelsedag 2018: Jag firade som alla andra år (utom ett enda när vi låg i magsjuka) tillsammans med min mamma - som också fyller år den 27 januari. På hennes 24-årsdag fick hon mig - vilken present va? Hur toppar man det?

Vi hade kalas hemma hos mig I Öjervik tillsammans med närmsta familjen. På kvällen kom kompisligan och vi hade födelsedagskalas igen med tapas och många skratt. Vi avslutade med att gå ut och dansa. Minns att mitt leende var brett och hjärtat proppfyllt av kärlek till alla omkring mig. Jag var så tacksam.

 Lyssna inåt. Alltid lyssna inåt <3

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Jag hade behövt lyssna mer på magkänslan i vissa situationer. Den har alltid lett mig rätt hittils. Och jag vet ju det, vissa stunder glömde jag av det lite grand bara...

Vad fick dig att må bra? Min familj. Vänner. Fotograferande. Naturen. Musik. Träning. Men också alla resor, de har verkligen berikat året - jag älskar att upptäcka och få se världen.

Mamma och jag i skidspåret. Att få röra på mig, hålla i gång kroppen - det är bland det bästa jag vet. Och det riktigt kliar i hela kroppen på mig om jag inte rört mig ordentligt på en dag.
 

Min själsfrände och bästa vän

Men den mest avgörande personen det här året; Hampus. Aldrig har någon sett mig som han ser mig. Det är som om han ser mig, på riktigt. Hela mig. Ända in i själen. Han känner mina tankar. Han läser mig som en bok. Han älskar mig precis som jag är. Och jag älskar honom. Hela hans register. Det är som en saga. Som en romantisk klyché. Men jag tror att vi är gjorda för varandra. Eller nej. Jag vet.

 
Min bästa vän <3 Vilka resor vi gjort det här året. Vilka magiska stunder!
 

Vem saknade du? Christopher. När han kom hem i april och berättade att han skulle flytta till Tyskland så grät jag en hel kväll. Och dagen efter. Och nästa och nästa och nästa. Sedan bestämde vi. Vi skulle göra sommaren 2018 till den bästa sommaren någonsin. Så att vi var fullproppade med underbara minnen att låta hjärtat vila på när saknaden blev för stor. Så vi började med att resa till Gotland tillsammans. En helt underbar vecka. Så många stunder som sitter djupt bevarande i hjärtat. Så mycket magsika platser. Och så underbart att uppleva allt det där med sin bästa vän.

 Iris, min Iris <3

Och Farmor. Iris. Hon har varit med mig mer än någonsin det är året. Jag har bett henne om hjälp under årets svåra stunder. Och hon har hjälpt mig. Jag har känt henne så nära, hur hon guidat mig rätt. Flum för en del. Sanning för mig. Hon har visat mig vägen. Och för att hedra henne så tatuerade jag in en Iris-blomma och en änglavinge på min axel.

 Han <3

De bästa nya människorna du träffade? Hampus såklart. Men även hans familj. Så fina människor, och vad de tagit emot mig och mina flickor med öppna armar in i sin familj. Det är en alldeles oslagbar känsla.

 
Min största kärlek och rikedom i livet. De där två tösera. 
 

Mest stolt över? Mina barn. De är så himla fina. Kommer på mig själv flera gånger i veckan med att tänka att jag inte vet vad jag gjort för att förtjäna sådana ungar. Omtänksamma, roliga, hjälpsamma, kärleksfulla, finurliga, kreativa, busiga... Jag kanske får igen det när de blir tonåringar, vad vet jag, men må så vara. Gullvippor är vad de är, och jag njuter i fulla drag av att få vara deras mamma.

 

Min lillebror Nils. Hans resa det här året har varit så viktig för honom. Och han har sin storasyster bakom sig i allt. Och min bror Joel. Som byggt ett så fint liv tillsammans med sin fru Ida. För mina bröder går jag genom eld och vatten.

 

Högsta önskan just nu? Att det här inte bara är en vacker dröm. Att livet får fortsätta kännas så här underbart. Att det faktiskt är på riktigt. Att människor får vara så här lyckliga tillsammans.

 
 
 
Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Vara mer försiktig med mig själv. Jag kan se tillbaka på året och inse att jag faktiskt inte varit varsam med mig själv och mitt liv alla stunder. Tagit lite för lätt på farliga situationer. Det här året vet jag bättre. Jag vet att jag är värdefull och att jag behöver ta hand om mig själv lika bra som jag tar hand om mina nära.
 
Så länge jag har er vid min sida, så klarar jag allt <3 Åh vad ni förgyller mina dagar. Med ert bubbel och ert skratt. Era knäppa upptåg. Och all er kärlek. All er kärlek <3

Du kändes 2018.
Åh vad du kändes.
Skratten klingade.
Tårarna brände.
Berusad på livet.
Har jag dansat.
Sjungit.
Älskat.
Varit nära mina bästa.
Och aldrig missat en chans.
Att berätta om min kärlek till dem.
Rest och upptäckt världen.
Kastat mig ut.
Fått känna en och annan törn.
Naggat mig lite i kanterna.
Och slagit mig rejält.
Men alltid rest mig.
Och för varje gång.
Lite starkare.
Lite klokare.
Och lite mer ödmjuk.
Och året avslutades.
Med något alldeles alldeles underbart.
För 2018.
Var året när kärleken kom.

2017 - En årsresumé

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut? Såg Guns N Roses spela i Stockholm. Sprang Vårruset på under 25 minuter. Fångade mina innersta tankar på ett sätt som jag inte tidigare kunnat nå och började skriva dikter för att bearbeta alla känslor som flyger genom min kropp under en dag.Men störst; Flyttade till mitt allra första egna boende. Lärde mig att varannan vecka bo helt själv. 

Genomdrev du någon stor förändring? Hela mitt liv förändrades. För alltid. Jag separerade från mina barns pappa. Mannen jag levt med sedan jag var 19 år gammal. Som jag aldrig varit vuxen utan.
Jag har slitits itu och stoppat tillbaka bitarna, en i taget. Aldrig har något varit så smärtsamt. Att försöka förklara det i en årskrönika på det här viset är omöjligt.  Men det som kom ut på andra sidan var en starkare, lyckligare version av mig själv. Det här året har jag ömsat skinn, satt på mig en ny kostym. Och jag bär upp den med stolthet. 
 
 
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Min underbara vän Josefin fick en son tillsammans med Tobbes bror Jon. Mina flickor fick alltså sin tioende kusin. En av de vackraste ungar jag någonsin sett, lille Emil <3
 
 

Vilket datum från år 2017 kommer du alltid att minnas? En kväll som ändrade mina perspektiv på livet och gav mig insikter så himla viktiga för min fortsatta utveckling; 15 Juli.

Men också; 8 september.

En underbar augustidag när jag och farfar tog en roadtrip genom ett Sverige i sensommarskrud. En av de bästa dagarna på hela året. Min farfar är min absoluta idol. En av de bästa människorna jag någonsin mött.

 Farfar & Farmor. Så stolt över att vara en del av deras arv.

Dog någon som stod dig nära? Ett år utan dödsfall nära mig. Så tacksam för det.

 

Vilka länder besökte du? I år har jag varit inom Sveriges gränser. Eller nej! Jag tog ju med Elin på roadtrip och guidade henne vilse i Norge... En av sommarens stora höjdpunkter. Vi skrattade så vi låg dubbelvikta i bilen. En liten omväg på sisådär 50 mil bara. Inget konstigt... ;)

Bästa köpet? Det här året har jag levt utan många saker. Utan teve, utan wifi, utan diskmaskin, utan värme (haha), utan en sabla massa "förnödenheter" som jag vant mig vid tidigare. Aldrig har det heller varit enklare att leva. Så årets bästa köp är bristen på köp. 

Men en sak som jag lagt pengar på är konserter. Och det har varit värt varenda krona. Guns n Roses, Håkan Hellström, Takida, Stiftelsen är några av artisterna jag sett/hört i år.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Alla underbara vänner och alla dagar med dem. Jag vet inte om jag skrattat så mycket något år i mitt liv förut. Och barnen. Inte bara mina egna juveler, mina syskonbarn Astrid, Alma & Erling är också en av mina aldrig sinande glädjekällor i livet. Så tacksam för dem!

 
 
 
 
 
 
Saknar du något under år 2017 som du vill ha år 2018? En roadtrip med mina syskon. Nisse & Joel. Det vore helt fantastiskt att få göra något tillsammans, bara vi tre.
 
 

Vad önskar du att du gjort mer? Ingenting. Hur sjukt det än låter. 

Vad önskar du att du gjort mindre? Det enda jag kan önska är att jag fått slita mindre. Men samtidigt. Slitet har gett mig så mycket i efterhand. Så jag kan knappt ångra det heller.

Favoritprogram på TV? Som alltid; Hela Sverige Bakar. Älskart! Är det något jag går absolut i gång på så är det bak och matlagningsprogram. Typ det enda jag någonsin skulle behöva se på.

Bästa filmen du sett i år? Utan tvekan. Skönheten och Odjuret. Alltså. Det var en av mina starkaste filmupplevelser någonsin. Jag har alltid varit väldigt fäst vid den sagan, och Disneys animerade version av filmen. Så när jag fick se denna var det med känslorna på utsidan kan jag lova. Jag skrattade av lycka och grät filmen igenom. Kunde knappt resa mig upp efteråt. Att prata var det inte tal på. Jag fullkomligt ÄLSKADE den. Några veckor senare fick jag en uppenbarelse om mitt liv och min framtid, baserat på den filmen - och fasen i mig. Allt stämde in. Allt har blivit så. Hur sjukt som helst. (Hej flumflum, men i min hjärna "it all makes sense!")

Bästa boken du läste i år? Läste en fantastisk bok som är skriven i brevform från en mormor till hennes barnbarn. Rekommenderar den varmt, den berörde mig till tårar på var och varannan sida. Problemet nu är att jag inte minns vad den heter. Men sjukt bra var den. Tyckte mycket om Fredrik Backmans
"Och varje morgon blir vägen hem längre och längre" också. Jag grät på var och varannan sida. Helt magisk.

Största musikaliska upptäckten? Oj vad jag lyssnat på musik i år. Alltså. Hela tiden! Musiken har varit min terapi. Håkan Hellströms musik hjälpte mig igenom så mycket det här året, men ockå Stiftelsen. Låtarna "Nu har vi varann", "Vildhjärta" samt "Darling". Jösses. De hade kunnat vara skrivna om mitt liv. Årets bästa låt; Tougher than the rest med Bruce Springsteen, för jag fann någon som är precis det. Tougher than the rest.

 

Vad var din största framgång på jobbet 2017? Vi har gått en språk och kunskapsutvecklande utbilning under hösten som gett mig väldigt mycket. Bland annat har den lett fram till att min chef fått upp ögonen för mitt sätt att skriva och uttrycka mig på i text, och jag kommer med anledning av det få en ny arbetsuppgift under 2018 som jag tycker känns hur spännande och rolig som helst!

Största framgång på det privata planet? Att jag vågade, lyssnade inåt för första gången på flera år. Lyssnade på riktigt. Fick stå emot alla "vad ska alla säga?-tankar" och inse att det spelar ingen jävla roll vad folk säger om jag ska må dåligt i hela mitt liv. 2017 var året när jag blev stark, inifrån och ut.

 
Största misstaget? Det har varit en del stunder jag kan se varit tvivelaktiga det här året. Men jag väljer inte att se dem som misstag. Snarare en snablans massa lärdomar. Jag behövde min frigörelse med allt vad den innebar... Ge ingen tid åt ånger. Det blir bra vad som än kommer.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare. Kan ni förstå? Trots all sorg och smärta jag gått igenom det här året, så har jag ändå varit gladare. Jag har känt en sådan urkraft och kärlek till livet och verkligen ALLT omkring mig. Jag har gråtit av glädje åt vitsippor och koltrastar, åt smultrondiken och regndroppar i min panna. Känt blodet vina i mina ådror. Berusningen. Av att bara få leva. Så vansinnigt tacksam. Aldrig någonsin har jag levt så mycket. 

 

Vad spenderade du mest pengar på? Mat & bak! Precis som föregående år. Och året innan dess... Jag älskar att stå i köket. Och i år har jag känt min mormors ande så nära mig i allt jag gjort. Hon, kvinnan som lärt mig allt jag kan om matlagning och bakning. Hon som tålmodigt hade med mig i köket varje dag från småbarnsåldern. Hon med de starkaste nävar jag någonsin sett. Och underarmar muskulösa av degknådande. Åh mormor!

Mormor som varit med mig hela året. I ALLT. Helt plötsligt finns hon nära mig. Trots att hon gick bort för fyra år sedan. Hon har lämnat små meddelanden till mig i form av recept och små noteringar. Som jag hittat precis i de där stunderna när jag behövt det som mest. Hon har viskat i mitt öra. Hjälpt mig förstå. Och hjälpt mig att anända bakningen som den bästa formen av terapi. Mormor, min ängel. Åh vad jag älskar dig!

 
Något du önskade dig och fick? Sinnesro. Och förståelse från mina närmaste. Jag skakade som ett asplöv den dagen jag skulle berätta för mina föräldrar att jag och Tobbe skulle gå skilda vägar. Men aldrig har jag känt mig så älskad som den dagen. "Du ska aldrig skämmas för något" sa min Pappa. Rakt in i hjärtat.
 
Mina föräldrar. Det finns inte ord som räcker, den tacksamhet jag känt gentemot dem under året som gått. Inte bara har de stått bakom mig genom allt. De har också hjälpt till på alla sätt möjliga. 

Något du önskade dig och inte fick? Ett superstort kinderägg.

Vad gjorde du på din födelsedag 2017: Jag ,Lovisa, Caroline & Frida gick på Takida & Stiftelsen-konsert i Karlstad, innan mötte vi upp Emelie G på middag, och dagen efter åt vi brunch på Plaza med Jossan. Det var en så himla fin helg och gav mig precis den energin jag behövde då. Åh som tårarna trillade till "Darling" och "Vildhjärta".

 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Om jag hade sluppit såra någon annan för att rädda mig själv. Det hade varit fint.

Vad fick dig att må bra? Min familj. Vänner. Fotograferande. Naturen. Musik. Träning. Och alla miljoners triljoners tårar som trillat ned för mina kinder. De har vattnat min själ. Att kunna gråta åt allt det vackra i livet igen. Det har varit helt underbart.

 

Vem saknade du? Mina barn. Aldrig har något slitit så som att lära sig hantera att träffa dem varannan vecka. Men det finns inget jag kunnat göra på annat sätt när jag tittat i backspegeln. Idag har mina barn en lycklig mamma. 

Och mormor, morfar & farmor. De kommer alltid fattas mig. Men åh, vad jag har dem med mig. Precis i hjärtat. Precis hela tiden. 

 Mina älskade ungar vid min mormor och morfars grav. Jag berättar så mycket jag kan om dem för mina flickor. Vill hålla deras minnen levande. Och vad det tröstar fint när Enya ropar att hon ser dem vinka till oss från stjärnorna, eller när Juni stryker över min arm och tröstar när jag fäller någr tårar av längtan efter Astrid och Olle. "-Jag är här mamma. Det går bra"

De bästa nya människorna du träffade? Många nya bekantskaper blev det under året, några flyktiga och flera stycken som är här för att stanna. Jag har hittat några riktiga guldklimpar som jag kommer hålla hårt i. Men bäst av dem alla... Fredrik.

 

Mest stolt över? Mig själv. Och som alltid; mina barn. Min bästa vän Lovisa. Hon har också gjort en resa utan dess like. Hade vi inte haft varandra vet jag inte hur vi klarat oss. Hon är min allra bästa vän. Det vi har sitter så djupt rotat i min själ att jag känner henne som om hon vore en del av mina innersta tankar. Min absolut viktigaste person.

 

Högsta önskan just nu? Att mina barn får fortsätta leva i två varma trygga hem, få vara lyckliga fast i två familjer. Att deras liv för alltid är kantade av kärlek och att de aldrig tvivlar på det. Att de får vara så lyckliga som de kan. Jag önskar dem allt.

 

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Förra året skrev jag: "Vila mer. Lyssna mer. Prata mer. Dansa mer. Förlåta mer. Älska mer. Pausa mer. Läsa mer. Kramas mer. Springa mer." Och jag har gjort precis allt det där. Jag vill inte ändra på något. Jag lever precis så som jag vill leva. Inga ursäkter för något.

(Men oooookej då. Ska jag göra något annorlunda så är det väl att bli bättre på att vattna blommorna.)

2017 - Tack för allt. Tack för sorgerna. Tack för lyckan. Tack för ångest. Tack för befrielse. Tack för berusningen. Tack för sångerna. Tack för att du har KÄNTS. 

 Här hamnade vi, mina flickor och jag. I en stuga på landet. Mitt i allt det vackraste. Med berg och skog & en av mina favoritplatser vid Fryken som närmsta granne. Här har jag byggt upp. Här blev jag stark.
 
 

THE LIST

 

THE LIST

 Namn: Emelie Cecilia Ögren
 
HAR DU?

Folköl i kylen:

Ikväll finns där bara cola & mjölk. Mums liksom!

Något husdjur:

Dammråttor och spindlar...

En favoritsötsak?

Choklad. Helst i kladdkaksvariant, eller brownie <3

Puder på dig:

Nej.

Några framtidsplaner:

 Inga större mer än att mysa järnet i soffan till en bra film, med cola från kylskåpet och brownies från frysen. Ja men ni hör. This girl has got a vision!

Några MVG:n:

Från gymnasiet; Svenska, Engelska, Foto, Religion. På högstadiet hade jag även Matte, men kunskaperna svalnade av tror jag bestämt... 

Något beroende:

Kaffe. Från att inte druckit en droppe fram till 30 års ålder är jag nu en tvättäkta kaffetant.

Fikat idag:

Japp! Toscakladdis som en fin kollega bakat till fredagsfikat <3

Nagellack:

Nej, målar sällan naglarna. Är oftast om någon av flickorna kommer på att de vill ha som jag kan göra mig till och måla mina också.

Någon vän som bor i ett annat land:

Nej. Inte för tillfället! Har haft en del vänner utspridda i världen, men de har alla styrt kosan hem till Sverige igen.

VEM?

Avskyr du:

Inte någon egentligen. Men det finns ett par personer som jag ogillar skarpt. Som leker med andra människor, sårar, bedrar och beter sig allmänt vidrigt. De får gärna vara så långt bort från mig som möjligt.

Delar du mest minnen med:

Min allra käraste vän, Lovisa. Det finns ingen som känner mig så utan och innan. Under skinnet liksom. Vi har hängt ihop sedan 6-årsåldern. Många minnen blir det. Hon har berikat mitt liv.

Längtar du mest efter:

Mina barn, varje stund de inte är hos mig. Men också; Att få känna mig liten i någons famn. Jag har ett stort närhetsbehov har jag insett. 

Stör du dig på:

Dammsugare. Alltså djävulens påfund. Tycker inte att de uppför sig som jag vill... Och gnäll. Kanske världens jobbigaste ljud... ;) 

Gosar du med:

Mina barn. Och mina bästa vänner. De får stå ut med en hel massa gos. Tycker också om att stryka händerna över naturens under. Vackra blommor, sandstränder, klippor...

Lagar mat:

Jag, men med finfin hjälp från två små.

Diskar:

Jag. 

VILKEN?

Tidning läser du:

Vego, Mama, Sunne-Nytt, Fryksdalsbygden

Buss åker du oftast:

Åker typ aldrig buss... Ska jag till stan så blir det tåg för det mesta. Och här ute på vischan där jag bor måste man ha bil!

Dag fyller du år:

27 januari. Förintelsen minnesdag. Min mammas födelsedag också. Jag är världens bästa present. Och jag låter henne aldrig glömma det.

Årstid föredrar du:

Åh. Jag är en årstidsälskare. Det är växlingarna i dem som jag älskar allra mest. Så att välja en enda vore som att välja ett favoritbarn.

Stad är du uppväxt i:

I lilla lilla byn Elofsrud, som i sin tur tillhör lilla byn Västra Ämtervik, i kommunen Sunne, Värmland.

VAD?

Gör du nu:

Fredagsmyser "all by myself" i soffan. Barnen sussar sött på övervåninen efter en mysig fredag tillsammans med tremänningarna.

Är bra med dig?

Min omtanke om människor omkring mig och min starka kärlek till alla de mina. Får också ofta höra att jag sprider glädje. Jag tycker också om mina HSP-egenskaper med förhöjd känslighet, det berikar mig tycker jag. Min förmåga att se världen som en vacker plats, att minsta grässtrå kan beröra mig, att lyckorusen i mitt liv duggar tätt på grund av det. Det är så himla fint att få ha den kraften.

Är dåligt med dig?

Tappar tålamodet vid för många intenstiva intryck, tankspridd, och pissigt humör vid PMS...

Vill du arbeta med:

Jag har verkligen funnit mitt kall som lärare. Det känns helt rätt, som om jag alltid varit menad för det. Skulle vara spännande att vidareutbilda mig inom yrket...

Är roligast just nu:

Att jag gått och blivit med sambo, min kära Lovisa har flyttat in (åtminstone med halva foten) hos oss. Och att Juni är tre år. Alltså, ingen ålder är väl så vansinnigt jobbig och samtidigt vansinnigt rolig som treårsåldern? Alltså sakerna som kommer ur hennes mun, älskade, påhittiga, knäppa lilla unge.  

Har du på dig nu:

Hoodie & svarta jeans. Samt en stor mysig filt pga av frusenhet.

Äger du för skor:

Ett par lila converse. Ett par bruna sommarskor. Ett par svarta kängor. Samt ett par rosa foppisar. Thats it tror jag. Ändå är hallen FULLBELAMRAD. Men det är mest gummistövlar, Frost-dojor & foppisar i miniformat som dräller där...

Har du för storlek i skor:

37

Läser du för bok:

Björnstad av Fredrik Backman. ÄLSKAR alla hans verk. Absoluta favoriten är "Min mormor hälsar och säger förlåt"

Ska du göra nu:

Men typ äta ihjäl mig på brownies.